Trygga forskare forskar bäst

I dessa dagar, när det mesta av budgetförslag läcker ut i förväg, blir inte lanseringsdagen lika spännande. Men nu är den här; forsknings- och innovationsproppen. Saco Studentråd samlar nära 100 000 studenter och doktorander. För oss hör forskning och grundutbildning ihop. Vad är då viktigt ur propositionen ur vårt studentfackliga perspektiv?

Först och främst; tryggare forskare forskar bäst. I april lanserade Jan Björklund förslaget om att korta tiden med utbildningsbidrag för doktorandgruppen, ett sätt att bli fast anställd snabbare. Jag kommenterade detta här och kortfattat är det svårt att se Björklunds förslag som en riktig satsning. För att ge doktoranderna tillräcklig trygghet och skapa en fungerande rekrytering av de bästa studenterna till forskarvärlden krävs en trygg anställning. Ett år mindre med utbildningsbidrag är svårt att kalla ett stort steg framåt. Som tur är håller de flesta lärosäten på att avskaffa utbildningsbidraget på egen hand. I och med dagens forskningsproposition kommer dessa förslag med all säkerhet bli verklighet. Det är ett steg på vägen men mycket finns ändå kvar att göra.

Jan Björklund pratar ofta om att målet med forskningen är att få fler Nobelpris och kopplar alltför ofta ihop detta med tillämpad forskning. Det är dock viktigt att satsa på grunden. Ett bra exempel är årets Nobelpris i kemi. G-proteinkopplade proteiner är en oerhört basal del i cellbiologin på läkarutbildningen och en oerhört viktig grund i många mediciner. Detta blir ett tydligt exempel på vikten av att satsa både på grundläggande bred forskning och på spetsforskning.

Ska Sverige vara ett forsknings- och innovationsland krävs pengar i forskningsbudgeten. Regeringens satsning är välkommen. Saco och Saco Studentråd menar att satsningarna på forskningen bör överstiga 1.1% av BNP. Dagens förslag innebär att denna procentsats fortsätter att öka.  Det är också välkommet mer med direkta medel till universiteten. Det ger större möjligheter till långsiktig planering och möjlighet till fler fasta tjänster och mer strategiska satsningar från institutionerna. Fri forskning är en grundläggande förutsättning för att vaska fram innovativa, livskraftiga idéer. Det är också bra med mer fokus på långsiktighet i finansieringen. Viktigt är att det även gäller för unga forskare. Saco Studentråd tror att en satsning på unga forskare är bra mycket mer effektiv än att rekrytera toppforskare utifrån. Det är bättre att satsa på framtiden än att försöka betala för dåtiden.

Slutligen är Saco Studentråd mycket glada över det nya systemet, att bedöma peer review.  Kollegial bedömning av kvalitet utifrån ett brett perspektiv är rätt sätt att styra forskningsmedel. Citeringar av forskning har länge varit det styrande kvalitetsmåttet. Detta innehåller dock många problem, framförallt för oetablerade forskare. Mycket positivt är också att Vetenskapsrådet får i uppdrag att i modellskapandet, förutom den rent vetenskapliga bedömningen, också se över kriterier för samverkan och relevans.

Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv – ekonomiskt, socialt och ekologiskt?

I två dagar samlas NFS (Nordens fackliga samorganisation) i Ålesund för kongress. Vi firar vår 40 åriga historia men ska också prata framtid. I ett Europa tyngt av ekonomisk kris har frågan kring ett hållbart samhälle nästan avstannat. NFS vågar istället lyfta upp den på agendan. Hur kan fackföreningsrörelsen vara med i kampen för ett hållbart samhälle?

Nordisk facklig kongress samlar ledare för LO, TCO och Saco från hela Norden. Ska man prata framtid är det bra om den yngre generationen får närvara. Stolt över Saco som skickat mig som en av fyra delegater. Hoppas att det kan inspirerar våra systerorganisationer i Norden då medelåldern är lite för hög.

Programmet är spännande och fyllt av olika inspirerande talare. Rigmor Aasrud, Norges samarbetsminister och just nu ordförande för Nordiska ministerrådet pratade först om vikten av att arbeta gemensamt i nordisk politik. Hon lyfte bland annat upp forskning och utbildning som viktiga samarbetspunkter.

Sedan fortsatte Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik på Försvarshögskolan i Stockholm med att prata om säkerhetspolitik. Med utgångspunkt från en bild av Tove Jansson som visar en stormvärld beskrev han det säkerhetspolitiska läget i Sverige och slog fast att det faktum att vi lever över våra tillgångar på sikt kommer hota det säkerhetspolitiska läget.

Johan Rockström, professor vid Stockholms universitet pratade vidare om global hållbarhet och resiliens. Johan är en framstående miljöforskare och presenterade det aktuella forskningsläget som numera är entydigt. Vi lever över våra tillgångar. Jorden har länge kunnat härbärgera detta men nu verkar vi passerat gränsen och nu måste vi hitta lösningar. Här kan den sociala rörelsen och miljörörelsen finna en väg gemensamt. Johan menar att miljöfrågorna egentligen inte längre finns – de är en stor del i alla avgörande frågor för den nordiska och europeiska framtiden. I frågor om både ekonomisk tillväxt och sysselsättning är ett hållbart tänkande nödvändigt.

Willy De Backer, kommunikationschef ETUI, pratade om vikten av att återigen sen fackföreningsrörelsen som en social rörelse. Vi ska fortsätta arbeta för goda arbetsvillkor och löner men måste också ta ansvar för de större samhällsfrågorna.

Andri Snaer Magnason, författare till boken Drömlandet, tyckte fackföreningsrörelsen måste tänka större än jobb framförallt jämt. Ett spännande tankeexempel var hur världsfred kan hota alla jobb inom försvarsmakten. Är världsfred i så fall något facket ska bekämpa? Han ansåg att det behövs ett mer långsiktigt, dynamiskt och hållbart tänk i vilka jobb som behövs.

Dagen kommer att fortsätta med goda exempel hur vi som fackföreningsrörelse och länder kan skapa ett hållbart arbetsliv. Imorgon kommer vi att prata hållbarhet i den nordiska modellen. Ämnet väcker verkligen många tankar och i dessa sammanhang är facklig samverkan som bäst. Rundbordsdiskussionerna när LO, TCO och Saco från olika nordiska länder får höjd och olika perspektiv ger mer kvalitativa lösningsförslag. Det är både lärorikt och inspirerande och min känsla av ett omöjligt projekt innan jag anlände till Ålesund suddas ut.

Jag tror att just frågorna kring hållbarhet kan vara en fantastisk möjlighet för fackföreningsrörelsen att ta ett större samhällsansvar igen. På 60-talet var fackförbunden med och formade långsiktig politik för ett bättre samhälle; detta är en fråga som gör att vi kan ta tillbaka det tänkandet igen. Goda villkor på arbetsmarknaden, lokalt och globalt kan leda till en mer hållbar värld. Att sätta rättvisa i ett mer globalt koncept leder till att vi också måste tänka ekologiskt.

Dessutom ger ett ekologiskt och hållbart tänkande en konkurrensfördel. Något som Kjersti Kleven, styrelseordförande för Kleven Maritime i Ulsteinvik, visar genom att driva en framgångsrik fartygsindustri i Norge. De har inte flyttat sin produktion trots att Norge är ett högkostnadsland utan satsar istället på en hållbar produktion. Hon avslutade sitt anförande med att säga att Norden inte kan konkurrera med ingenjörer. Dessa kan Kina också utbilda utan det är innovationerna som ger oss fördelar och dessa skapas av kulturen på våra arbetsplatser. När den nyutbildade ingenjören fikar med de erfarna byggarna. Det är då idéerna födds för ett kvalitativ och hållbart produktionssätt och ny kunskap formas.

Risk att otrygga studenter blir gamla föräldrar

I gårdagens Agenda lanserade socialförsäkringsminister Göran Hägglund förändringar i föräldraförsäkringen. Grundbeloppet, den summa individen får ut innan skatt per dag, kommer att höjas från 180 kronor till 225 kronor om dagen. För studentgruppen är denna höjning välkommen; dagens ersättning motsvarar knappt 4000 månaden för de studenter som inte arbetat innan studierna. En halvering av inkomsten för studenter som bli föräldrar. 

I vår rapport Fortfarande utbildning straffbart? visar vi att det inte är enkelt för studenter att klara sig på studiestödet. Att få barn minskar inte ens omkostnader och höjningen kommer att underlätta för många nyblivna föräldrar. Föräldraförsäkring är dock en komplex försäkring med både inslag av arbetsmarknads- och jämställdhetspolitik. Saco Studentråd driver kravet att studenter, precis som en arbetstagare, ska kunna få 80 % av sitt studiestöd i föräldrapenning. Det motsvarar ännu en höjning av grundbeloppet vilket vi inte är säkra på är den bästa lösningen.

Dagens socialförsäkringar för studenter ligger inom CSN och kräver att studenter tar ut studiestöd då studier inte är SGI-grundande. Detta gör att 1/3 av studentgruppen, som inte arbetat upp en SGI, sjukpenninggrundande inkomst, innan studierna, står utanför sjuk- och föräldrapenning. Enbart 2/3 av Sveriges studenter utnyttjar nämligen studiestödssystemet. Att göra studierna i sig SGI-grundande skulle lösa båda problem. Alla studenter skulle vara inkluderade och på samma sätt som för arbetstagare skulle en 80 %-lösning av inkomst kunna ordnas.

För att enbart höja grundbeloppet kan leda till att kvinnor ur andra grupper, som inte är studenter men får grundbeloppet i föräldraförsäkring, kan fastna i en kvinnofälla. Får man många barn efter varandra kan föräldrapeng läggas ihop och kvinnor bli borta från arbetsmarknaden en för lång tid. Varken bra för kvinna eller samhälle.

Att göra studier SGI-grundande skulle även skapa möjlighet för en fungerande rehabilitering av studenter. I dag ligger ansvaret mellan försäkringskassan och CSN vilket leder till att inget blir gjort. En myndighet med övergripande ansvar precis som för arbetstagare skulle kunna motverka att studenter hamnar mellan stolarna. 

Dessutom, vilket även dagens ledare i DN pratar om, finns vinster att föda barn tidigt. Unga föräldrar har som grupp lättare att bli gravida rent medicinskt och risken för komplikationer minskar. Samhället ska inte tvinga fram unga föräldrar men det är dumt att straffa de studenter som väljer föräldraskap tidigt.