Vi måste våga prata om genomströmning i högre utbildning

I ett Sverige 2012 med höga ungdomsarbetslöshetssiffror och allt fler äldre som ska försörjas av yngre måste vi våga prata om genomströmningstakten i högre utbildning. Med en examensålder på 29,5 år i genomsnitt ligger Sverige högt bland OECD-länderna. I regeringens vårbudget 2012 år lösningsförslagen att sänka antagningsåldern till högre utbildning. I dagarna släpper Saco Studentråd Fortfarande utbildning straffbart och den 4 juli 15-16 har vi ett släppseminarium i Almedalen. I dag debatterar Saco Studentråd om genomströmningen på Svenska Dagbladets hemsida. Här visar vi att regeringens lösningsförslag är ett slag i luften om inte tar tag i de stora problem som finns inom högre utbildning först.

Fortfarande utbildning straffbart är den åttonde varianten av Utbildning straffbart? som Saco Studentråd skriver tillsammans med Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Stockholms universitets studentkår. Att ge ut den åtta gånger är åtta gånger för mycket. Men oroväckande nog är problembilden och lösningarna är alltför många de samma från vår första upplaga. Fortfarande finns stora brister i studiestöd och trygghetssystem för studenter och doktorander. Årets rapport vill också sätta dessa olösta problem i ett större sammanhang. Det är orimligt att trygghetssystemen för studenter fungerar så dåligt att studenter fastnar i studier av fel anledning.

Ett enkelt sätt att försöka sänka examensåldern i högre utbildning är att genomföra åtgärder för att pressa ner antagningsåldern. Detta är fel väg att gå av många anledningar. Att enbart fokusera på en ung studentgrupp är dels ett sätt att nedmontera den framgångsrika politik kring det livslånga lärandet som sedan länge drivits i svensk politik. Dels är det att sticka huvudet i sanden för de problemen som tvingar studenterna vara kvar i högre utbildning längre än nödvändigt.

Fortfarande utbildning straffbart visar med siffror från Högskoleverket att det är framförallt tre saker som leder till att studenter försenar eller i värsta fall avbryter sin utbildning.

Först och främst är det felaktiga utbildningsval. Fokus på enbart tidig antagningsålder kan därför leda till ännu högre examensålder. Att läst en och en halv utbildning för att man valde fel tar längre tid än att läsa rätt från början.

Sedan följer bristande kvalitet i högre utbildning. År av ökade studentkullar som inte följts att mer pengar i samma takt har urholkat resurserna till universitet och högskolor. Mindre pengar betyder mindre stöd till studenter som behöver hjälp, färre lärarledda timmar och krav på fler snarare än kvalitativa kurser. Redan idag är högre utbildning en stor investering för samhället; att urholka den satsningen är inget bra sätt att ta hand om sina pengar.

Studenters trygghetssystem har länge haltat och påverkar också möjligheten att läsa sin utbildning i rätt takt. Viktiga frågor Saco Studentråd driver på Studielinjen.se. Fortfarande utbildning straffbart visar att alltför många studenter, och oroväckande nog flest kvinnor, uppger sociala skäl som anledning till avbrott i sina studier. I dag kan inte studenter vara deltidsjukskrivna, en sjuk student under sommaren får inget stöd och karenstiden till sjukförsäkringen som finns inom studiestödet är 30 dagar. Tre saker som försvårar en rehabilitering tillbaka till studier från sjukdom.

Studentgruppen är förändrad, blir allt äldre och i dag har 20 procent av alla studenter barn. Samtidigt kan inte en gravid student få graviditetspeng innan födseln, om studenten inte arbetat innan studierna väntar en halvering av studiestödet i föräldrapenning och trots obligatoriska tentor kan en student inte lämna över sin tillfälliga föräldrapenning vilket en arbetstagare kan.

Kravet på ett nytt resurstilldelningssystem har länge drivits av Sveriges studentorganisationer. Det är dags att frågan tas på allvar. Flera studiesociala utredningar har utrett och givit förslag på hur studietiden ska kunna bli tryggare. Den stora frågan är varför inget händer. Saco Studentråd har sagt det för och säger det igen. Den pågående parlamentariskt sammansatta socialförsäkringsutredningen måste skapa en lösning. Vi behöver inte en till bortglömd utredning.

Genomströmningstakten i högre utbildning är en viktig fråga även för studentgruppen. Både individ och samhälle förlorar på att studenter blir kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Vår rapport talar sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar ett fungerande socialförsäkringssystem och förutsättningar för att studera som hjälper studenter genom utbildningen och inte gör utbildning straffbart.

Ladda ner rapporten från vår hemsida.
E-posta maria.kolk@saco.se om du vill ha ett på posten.
Och kom på vårt Almedalsseminarium den 4 juli 15-16 i Kårhuset Rindi.

Och glöm inte bort våra andra Almdalsaktiviteter som du hittar här.

Vi står bland annat står Rindi måndag till onsdag och pratar just socialförsäkringar för studenter. Klarar du av att balansera på studielinjen? Kom och prata socialförsäkringar med Saco Studentråd precis som Lärarnas Riksförbund ordförande Metta Fjelkner gjorde förra året i Almedalen.

Maria Ehlin Kolk är ordförande för Saco Studentråd och kommer att vara på plats hela veckan i Visby för att bland annat prata genomströmning i högre utbildning.

Miljöpartiets partiprogramsblogg: Studenter måste också omfattas av trygghetssystemen.

EU:s ungdomsarbetslöshetssiffror för ungdomar mellan 16 och 24 år visar att Sverige har en internationellt sett hög ungdomsarbetslöshet. Årsmedeltalet 2011 var 22,9 procent i åldern 15-24 år (Arbetskraftsundersökningarna, SCB). Men då ska man komma ihåg att siffrorna inkluderar arbetslösa som är heltidsstuderande. I Sverige är 40 procent av de arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande och en undersökning från SCB visar att över 90 procent av dessa främst ser sig som heltidsstuderande och inte arbetssökande. Att ungdomar har möjlighet att studera vidare ser vi i Saco Studentråd som något viktigt och positivt. Vårt samhälle förändras, många arbeten försvinner på grund av teknisk utveckling och globalisering och den arbetskraft som behövs måste vara allt mer utbildad.
Det är dock mycket viktigt att högre studier lönar sig och framförallt ger jobb. Arbetslösheten är lägre bland högre utbildade men vårt högre utbildningssystem får inte skapa fallgropar som kan leda till arbetslöshet eller risk att halka efter lönemässigt. Idag finns två hot mot studenter i högre utbildning.

En examinerad student får inte slussas ut i arbetslöshet med studieskulder, förlorade år på arbetsmarknaden samt färre års pensionssparande. Det första berörs av Saco Studentråds fokusfråga Studielinjen – Studenters inkludering i socialförsäkringarna. Idag är socialförsäkringarna för studenter ofullständiga med höga ingångskrav och väl inne i systemen är ersättningarna låga. Vid heltidssjukskrivning går det idag att få sitt studielån avskrivet men en student kan inte vara deltidssjukskriven och det finns ingen möjlighet till sjukskrivning på sommaren.

Att Sverige, som bara förra året satsade 282 miljarder på utbildningsväsendet och 435 miljarder i trygghetssystemen, inte avsätter några få miljoner för att skapa trygghetssystem som inte tvingar bort studenter från studier är orimligt. Dagens system ger ingen möjlighet att rehabilitera en sjuk student in i studier igen då de enda stegen är fulltid eller avbrott. En sjuk student kan tvingas att avbryta sina studier i förtid om den inte klarar av att börja studera på heltid igen. Halvfärdiga studier är inte mycket värda på arbetsmarknaden och studenter hamnar i jobb de är överkvalificerade för eller ännu värre i arbetslöshet.

Gör det möjligt att vara deltidssjukskriven och gör studier SGI-grundande året runt. En student ska kunna vara sjukskriven både under terminer och sommaruppehållet och under denna tid få minst 90 procent av studiemedlet. Det är att ta vara på våra gemensamma investeringar i högre utbildning .

Det andra problemet berör arbetslivsanknytningen i utbildningen samt utbildningens relevans. Juseks undersökning, som presenterades på SvD Brännpunkt (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/var-tredje-angrar-sin-utbildning_6749033.svd) i januari, visar att 30 procent av de tillfrågade studenterna skulle valt en annan utbildning idag om de fått välja om. De främsta argumenten var att kvalitén på utbildningen varit för låg och att den examinerade inte kände sig tillräckligt väl förberedd för arbetsmarknaden. Det är viktigt att de pengar vi satsar på högre utbildning lönar sig. Vår högre utbildning måste ha en större arbetslivsanknytning och utbildningens mål och syfte måste vara klart för studenten. Att utbilda sig flera år med studielån, uppskjuten lön och sänkt pension får inte leda till samma arbetsmarknad som innan med risk för arbetslöshet eller arbeten med lägre kvalifikationer än de man är utbildad för. Frågan om arbetslivsanknytning i högre utbildningen måste tas på allvar!

Maria Ehlin Kolk
Ordförande Saco Studentråd

Irene Wennemo – ”För ett år sedan skulle jag ha ramlat av.”

Under Almedalsveckan lät Saco Studentråd förbipasserande gå på Studielinjen för att se om de lyckades ta examen eller om sjukdom och arbetslöshet gjorde att de föll av den tunna, tunna linjen. Vi passade på att fråga de som vågade sig på utmaningen hur det gick och vad de borde gjort annorlunda, och fångade det hela på film. Resultatet kommer att presenteras på Studielinjen under hösten. Först ut är Irene Wennemo, huvudsekreterare för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Som Irene säger i klippet är det få studenter som vet hur de ske handla när de blir sjuka. Att inte anmäla sig till Försäkringskassan vid första sjukdagen, även vid kort sjukdom, kan leda till att studenter som blir sjukskrivna får en väldigt lång karenstid (karenstiden är 30 dagar).

Saco Studentråd vill att karenstiden ska förkortas till två veckor. Det krävs även ett mycket större informationsuppdrag från myndigheters sida för att studenter ska vet hur de ska gå tillväga när de blir sjuka.

För mer förslag från Saco Studentråd – se vår skrift Studielinjen.