Det går inte att ta semester från sjukdom

Nu närmar det sig semester för många arbetstagare. Kroppen känner att det var långt sedan den senaste semesterperioden. Hjärnan orkar inte riktigt arbeta i den takten man vill. Som arbetstagare är 25 dagar semester lagstift, som student slutar studiemedlet betalas ut vid terminens sista dag.

Sommarens arbetslöshet för studenter är ett stort problem. I praktiken tvingas studenter till ett ofinansierat sommarlov. Tre månader är en lång tid utan pengar.

Att skapa fler relevanta extrajobb är ett sätt att förbättra koppling mellan studier och samhälle, det behövs också fler relevanta sommarkurser. Trots att vissa universitet och högskolor tillhandahåller sommarkurser måste dessa öka i kvalitet, omfång och framförallt vara relevanta för fler utbildningsgrupper. Ett bra sätt att låta de studenter som vill förkorta sin utbildning och finansiera sin sommarledighet med studiestöd.

Här måste alltså både samhälle och akademi ta ansvar. Samhället måste skapa fler relevanta extrajobb; det går inte enbart att prata om att studenter inte kan rätt saker när de kommer ut från högskolan och inte själv skapa kontaktytor under sommaren. Akademin måste skapa fler kvalitativa sommarkurser. En student har maximalt 240 veckor studiestöd för heltidsstudier. Det är viktigt att kunna lägga dessa på bra utbildning.

Ett ännu större problem än sommarens arbetslöshet är de sjuka studenter som lämnas utan försörjning under sommaren. En student kan inte ta ledigt från sjukdom för att jobba under sommaren. Som jag skrivit om förut är avsaknaden av försörjning sällan en bra rehabiliteringsåtgärd. När sjukförsäkringen för studenter ligger inom studiestödet som enbart betalas ut under terminerna lämnas studenter utan sjukförsäkring under sommaren. Om studenter så som arbetstagare skulle ligga inom försäkringskassans sjukförsäkring skulle sjuka studenter få ersättning när de är sjuka. Oavsett om detta sker under terminen eller sommaren.

Viktigast är dock att studenter inte blir sjuka. Därför är det glädjande att CSN idag fick uppdraget att undersöka studerandes hälsa . Siffror från 2011 visar att 80 procent av kvinnorna upplever att de ofta är stressade jämfört med 58 procent av männen. Och 61 procent av kvinnorna har ofta ont i rygg, nacke och axlar, jämfört med 34 procent av männen. En undersökning är en bra början. Sedan måste vi göra något av resultaten. Tidigare undersökningar har visar att både studietakten, det otrygga skyddet under studietiden och det studiesociala livet. Bevisligen har både riksdag och regering, universitet och de lokala kårerna ett viktigt arbete framför sig.

Maria Ehlin Kolk är ordförande för Saco Studentråd och är glad för att ha möjligheten att i dag kunna ta semester från sitt skrivbord och lovar att komma tillbaka med förnyad kraft för att kämpa för studenters rättigheter i augusti!

Vi måste våga prata om genomströmning i högre utbildning

I ett Sverige 2012 med höga ungdomsarbetslöshetssiffror och allt fler äldre som ska försörjas av yngre måste vi våga prata om genomströmningstakten i högre utbildning. Med en examensålder på 29,5 år i genomsnitt ligger Sverige högt bland OECD-länderna. I regeringens vårbudget 2012 år lösningsförslagen att sänka antagningsåldern till högre utbildning. I dagarna släpper Saco Studentråd Fortfarande utbildning straffbart och den 4 juli 15-16 har vi ett släppseminarium i Almedalen. I dag debatterar Saco Studentråd om genomströmningen på Svenska Dagbladets hemsida. Här visar vi att regeringens lösningsförslag är ett slag i luften om inte tar tag i de stora problem som finns inom högre utbildning först.

Fortfarande utbildning straffbart är den åttonde varianten av Utbildning straffbart? som Saco Studentråd skriver tillsammans med Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Stockholms universitets studentkår. Att ge ut den åtta gånger är åtta gånger för mycket. Men oroväckande nog är problembilden och lösningarna är alltför många de samma från vår första upplaga. Fortfarande finns stora brister i studiestöd och trygghetssystem för studenter och doktorander. Årets rapport vill också sätta dessa olösta problem i ett större sammanhang. Det är orimligt att trygghetssystemen för studenter fungerar så dåligt att studenter fastnar i studier av fel anledning.

Ett enkelt sätt att försöka sänka examensåldern i högre utbildning är att genomföra åtgärder för att pressa ner antagningsåldern. Detta är fel väg att gå av många anledningar. Att enbart fokusera på en ung studentgrupp är dels ett sätt att nedmontera den framgångsrika politik kring det livslånga lärandet som sedan länge drivits i svensk politik. Dels är det att sticka huvudet i sanden för de problemen som tvingar studenterna vara kvar i högre utbildning längre än nödvändigt.

Fortfarande utbildning straffbart visar med siffror från Högskoleverket att det är framförallt tre saker som leder till att studenter försenar eller i värsta fall avbryter sin utbildning.

Först och främst är det felaktiga utbildningsval. Fokus på enbart tidig antagningsålder kan därför leda till ännu högre examensålder. Att läst en och en halv utbildning för att man valde fel tar längre tid än att läsa rätt från början.

Sedan följer bristande kvalitet i högre utbildning. År av ökade studentkullar som inte följts att mer pengar i samma takt har urholkat resurserna till universitet och högskolor. Mindre pengar betyder mindre stöd till studenter som behöver hjälp, färre lärarledda timmar och krav på fler snarare än kvalitativa kurser. Redan idag är högre utbildning en stor investering för samhället; att urholka den satsningen är inget bra sätt att ta hand om sina pengar.

Studenters trygghetssystem har länge haltat och påverkar också möjligheten att läsa sin utbildning i rätt takt. Viktiga frågor Saco Studentråd driver på Studielinjen.se. Fortfarande utbildning straffbart visar att alltför många studenter, och oroväckande nog flest kvinnor, uppger sociala skäl som anledning till avbrott i sina studier. I dag kan inte studenter vara deltidsjukskrivna, en sjuk student under sommaren får inget stöd och karenstiden till sjukförsäkringen som finns inom studiestödet är 30 dagar. Tre saker som försvårar en rehabilitering tillbaka till studier från sjukdom.

Studentgruppen är förändrad, blir allt äldre och i dag har 20 procent av alla studenter barn. Samtidigt kan inte en gravid student få graviditetspeng innan födseln, om studenten inte arbetat innan studierna väntar en halvering av studiestödet i föräldrapenning och trots obligatoriska tentor kan en student inte lämna över sin tillfälliga föräldrapenning vilket en arbetstagare kan.

Kravet på ett nytt resurstilldelningssystem har länge drivits av Sveriges studentorganisationer. Det är dags att frågan tas på allvar. Flera studiesociala utredningar har utrett och givit förslag på hur studietiden ska kunna bli tryggare. Den stora frågan är varför inget händer. Saco Studentråd har sagt det för och säger det igen. Den pågående parlamentariskt sammansatta socialförsäkringsutredningen måste skapa en lösning. Vi behöver inte en till bortglömd utredning.

Genomströmningstakten i högre utbildning är en viktig fråga även för studentgruppen. Både individ och samhälle förlorar på att studenter blir kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Vår rapport talar sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar ett fungerande socialförsäkringssystem och förutsättningar för att studera som hjälper studenter genom utbildningen och inte gör utbildning straffbart.

Ladda ner rapporten från vår hemsida.
E-posta maria.kolk@saco.se om du vill ha ett på posten.
Och kom på vårt Almedalsseminarium den 4 juli 15-16 i Kårhuset Rindi.

Och glöm inte bort våra andra Almdalsaktiviteter som du hittar här.

Vi står bland annat står Rindi måndag till onsdag och pratar just socialförsäkringar för studenter. Klarar du av att balansera på studielinjen? Kom och prata socialförsäkringar med Saco Studentråd precis som Lärarnas Riksförbund ordförande Metta Fjelkner gjorde förra året i Almedalen.

Maria Ehlin Kolk är ordförande för Saco Studentråd och kommer att vara på plats hela veckan i Visby för att bland annat prata genomströmning i högre utbildning.

Det är dags för en studielinje

I dag bloggar SFS ordförande Camilla Georgsson om Studenternas dag. Kanske inte den mest kommunicerade dagen i Sveriges almanacka vilket är synd. Framförallt när årets fokus; studenters otrygghet, är en fråga som alltför länge väntat på en lösning!

Saco Studentråd har sedan hösten 2010 drivit Studielinjen (studielinjen.se) – om studenters inkludering i socialförsäkringar. Precis som Camilla skriver finns det stora problem med de inkomstbaserade socialförsäkringarna för studenter i dag.

Dels för individen. En student kan i dag inte vara deltidssjukskriven, det finns ingen möjlighet till sjukskrivning på sommaren och dagens system som ryms inom studiemedelssystemet är dåligt kommunicerat. Detta försvårar rehabilitering och kan i värsta fall leda till att studenten tvingas avbryta sina studier. Läs mer om det i min blogg om sjukskrivning förra veckan.

Även föräldraförsäkringen är problematisk. En student utan insamlad SGI, sjukpenninggrundande inkomst, mer än halverar sin inkomst från över 8000 kronor i studielån i månaden till grundbeloppet i föräldraförsäkringen som är 4000 kronor. Detta är också helt oacceptabelt och detta bloggade jag i torsdags om här.

Sommarens arbetslöshet löses bäst med relevanta sommarkurser från universitetens sida samt att kommuner, landsting och näringsliv tar sitt ansvar med att skapa relevanta extrajobb för framtida kollegor. Att studenter sen 2007 står utanför möjligheten till a-kassa efter studier måste däremot lösas inom socialförsäkringssystemet. Vi måste ge våra studenter en chans att hitta rätt jobb.

Det handlar om trygghet. Avsaknaden leder dessutom till olyckliga konsekvenser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Individen och samhällets satsning på högre utbildning riskerar att inte löna sig då matchningen på arbetsmarknaden försvåras.

Namnet studielinjen anspelar på arbetslinjen.  De som kan arbeta ska arbeta, eller delta i en åtgärd som kan leda till arbete. Att studera vidare är inte enbart nytta för individen utan också för samhället. Ett fungerande socialförsäkringssystem underlättar högre studier. Det är en förlust för studenten och samhället att individer faller ur högskolan eller ofrivilligt förlänger sina studier på grund av dåligt fungerande socialförsäkringar.

Studielinjen understöder arbetslinjen. En tryggare studietid tjänar alla på!

Maria Ehlin Kolk.