Vi måste våga prata om genomströmning i högre utbildning

I ett Sverige 2012 med höga ungdomsarbetslöshetssiffror och allt fler äldre som ska försörjas av yngre måste vi våga prata om genomströmningstakten i högre utbildning. Med en examensålder på 29,5 år i genomsnitt ligger Sverige högt bland OECD-länderna. I regeringens vårbudget 2012 år lösningsförslagen att sänka antagningsåldern till högre utbildning. I dagarna släpper Saco Studentråd Fortfarande utbildning straffbart och den 4 juli 15-16 har vi ett släppseminarium i Almedalen. I dag debatterar Saco Studentråd om genomströmningen på Svenska Dagbladets hemsida. Här visar vi att regeringens lösningsförslag är ett slag i luften om inte tar tag i de stora problem som finns inom högre utbildning först.

Fortfarande utbildning straffbart är den åttonde varianten av Utbildning straffbart? som Saco Studentråd skriver tillsammans med Umeå studentkår, Uppsala studentkår och Stockholms universitets studentkår. Att ge ut den åtta gånger är åtta gånger för mycket. Men oroväckande nog är problembilden och lösningarna är alltför många de samma från vår första upplaga. Fortfarande finns stora brister i studiestöd och trygghetssystem för studenter och doktorander. Årets rapport vill också sätta dessa olösta problem i ett större sammanhang. Det är orimligt att trygghetssystemen för studenter fungerar så dåligt att studenter fastnar i studier av fel anledning.

Ett enkelt sätt att försöka sänka examensåldern i högre utbildning är att genomföra åtgärder för att pressa ner antagningsåldern. Detta är fel väg att gå av många anledningar. Att enbart fokusera på en ung studentgrupp är dels ett sätt att nedmontera den framgångsrika politik kring det livslånga lärandet som sedan länge drivits i svensk politik. Dels är det att sticka huvudet i sanden för de problemen som tvingar studenterna vara kvar i högre utbildning längre än nödvändigt.

Fortfarande utbildning straffbart visar med siffror från Högskoleverket att det är framförallt tre saker som leder till att studenter försenar eller i värsta fall avbryter sin utbildning.

Först och främst är det felaktiga utbildningsval. Fokus på enbart tidig antagningsålder kan därför leda till ännu högre examensålder. Att läst en och en halv utbildning för att man valde fel tar längre tid än att läsa rätt från början.

Sedan följer bristande kvalitet i högre utbildning. År av ökade studentkullar som inte följts att mer pengar i samma takt har urholkat resurserna till universitet och högskolor. Mindre pengar betyder mindre stöd till studenter som behöver hjälp, färre lärarledda timmar och krav på fler snarare än kvalitativa kurser. Redan idag är högre utbildning en stor investering för samhället; att urholka den satsningen är inget bra sätt att ta hand om sina pengar.

Studenters trygghetssystem har länge haltat och påverkar också möjligheten att läsa sin utbildning i rätt takt. Viktiga frågor Saco Studentråd driver på Studielinjen.se. Fortfarande utbildning straffbart visar att alltför många studenter, och oroväckande nog flest kvinnor, uppger sociala skäl som anledning till avbrott i sina studier. I dag kan inte studenter vara deltidsjukskrivna, en sjuk student under sommaren får inget stöd och karenstiden till sjukförsäkringen som finns inom studiestödet är 30 dagar. Tre saker som försvårar en rehabilitering tillbaka till studier från sjukdom.

Studentgruppen är förändrad, blir allt äldre och i dag har 20 procent av alla studenter barn. Samtidigt kan inte en gravid student få graviditetspeng innan födseln, om studenten inte arbetat innan studierna väntar en halvering av studiestödet i föräldrapenning och trots obligatoriska tentor kan en student inte lämna över sin tillfälliga föräldrapenning vilket en arbetstagare kan.

Kravet på ett nytt resurstilldelningssystem har länge drivits av Sveriges studentorganisationer. Det är dags att frågan tas på allvar. Flera studiesociala utredningar har utrett och givit förslag på hur studietiden ska kunna bli tryggare. Den stora frågan är varför inget händer. Saco Studentråd har sagt det för och säger det igen. Den pågående parlamentariskt sammansatta socialförsäkringsutredningen måste skapa en lösning. Vi behöver inte en till bortglömd utredning.

Genomströmningstakten i högre utbildning är en viktig fråga även för studentgruppen. Både individ och samhälle förlorar på att studenter blir kvar längre i högre utbildning än nödvändigt. Vår rapport talar sitt tydliga språk. Det är dags att vi skapar ett fungerande socialförsäkringssystem och förutsättningar för att studera som hjälper studenter genom utbildningen och inte gör utbildning straffbart.

Ladda ner rapporten från vår hemsida.
E-posta maria.kolk@saco.se om du vill ha ett på posten.
Och kom på vårt Almedalsseminarium den 4 juli 15-16 i Kårhuset Rindi.

Och glöm inte bort våra andra Almdalsaktiviteter som du hittar här.

Vi står bland annat står Rindi måndag till onsdag och pratar just socialförsäkringar för studenter. Klarar du av att balansera på studielinjen? Kom och prata socialförsäkringar med Saco Studentråd precis som Lärarnas Riksförbund ordförande Metta Fjelkner gjorde förra året i Almedalen.

Maria Ehlin Kolk är ordförande för Saco Studentråd och kommer att vara på plats hela veckan i Visby för att bland annat prata genomströmning i högre utbildning.

Studenter måste ha råd att bli föräldrar!

Idag presenterar Centerkvinnor på SvD Brännpunkt sitt nya barn- och föräldraförsäkringsförslag. Glädjande uppmärksammar de problemen i dagens system för studenter. Grundersättningen för studenter med barn är alldeles för låg.

Ungefär var femte student är förälder, samtidigt är villkoren mycket sämre jämfört med förvärvsarbetare. I Saco Studentråds rapport Studielinjen lyfter vi fram problem och lösningar som nyckeln till ett bättre system för studenter som är föräldrar.

Dåligt kommunicerade regler. Föräldrapenningen för studenter som får barn beror på om de har kvalificerat sig för SGI; sjukpenninggrundande inkomst.  Vilande SGI innebär att studenten kan få föräldrapenning baserad på inkomst som denne har haft innan studierna påbörjades. Om studenten har arbetat under studietiden kan också en studietids-SGI fastställas. Detta gäller dock bara om studenten haft studiemedel under hela studietiden. En vecka utan studiemedel innebär att studenten förlorar sin vilande SGI. En hård regel som leder till alldeles för stora konsekvenser och som dessutom är dåligt kommunicerad.

Ersättningen är för låg. För de studenter som inte upparbetat SGI-nivån är föräldrapenningen alldeles för låg. I dag ligger den på 180 kronor om dagen vilket motsvarar under 4000 kronor i månaden efter skatt. Från en studiemedelsinkomst på strax över 8000 kronor blir detta en halvering när man blir förälder. Detta är att jämföra med en förvärvsarbetare som förlorar kring 20 procent av lönen när den bytts till föräldrapeng. Saco Studentråd menar att grundbeloppet i föräldraförsäkringen måste höjas till minst 90 procent av studiemedelsnivån. Detta genom en höjning av grundnivån eller att studier, genom beräkning av tagna högskolepoäng, görs SGI-grundande.

Studenter måste också kunna överlåta tillfällig föräldrapenning. I dag kan tillfällig föräldrapenning betalas ut vid vård av sjukt barn, eller vid tillfällig sjukdom hos barnets ordinarie vårdare, fram tills barnet fyller tolv år. Ersättningen uppgår till 80 procent av intjänad SGI. En students vilande SGI kan i de fallen aktiveras, men först om studierna har avbrutits eller slutförts. Den studerande kan under vissa förutsättningar behålla studiemedlen vid vård av barn i upp till 24 veckor per år och barn, studielånet skrivs av från och med den 31 dagen. Studenter har inte, som förvärvsarbetare, en tillfällig föräldrapenning att föra över på någon då ett barns sjukdom krockar med obligatoriska föreläsningar, tentor eller liknande. För att underlätta studentens vardag måste även en student med barn kunna lämna över en tillfällig föräldrapenning när barn blir sjuka.

Studenter måste få rätt till graviditetspenning. Studenter har inte rätt till graviditetspenning, oavsett vilken utbildning som studenten går. Gravida studenter med tung praktik, som hanterar farliga kemikalier eller liknande under utbildningen borde rimligen kunna få graviditetspenning, på samma sätt som förvärvsarbetare, för sin och sitt barns hälsa.

20 procent av alla studenter har barn. Det är dags för ett föräldraförsäkringssystem för studenter anpassat efter verkligheten.

Ingen sjukpenning för föräldralediga som pluggar

Det är svårt att vara student och göra rätt. För även om du gör rätt så blir det ofta fel när du behöver stöd från samhället. Väljer du att studera deltid och vara föräldraledig deltid hamnar du helt plötsligt utanför sjukförsäkringen. Det fick Camilla Larsson erfara när hon behövde vara sjukskriven efter en operation.

Det är lätt att bli tjatig när det gäller studenter och sjukförsäkringen, men det är ett system som inte fungerar. Det går inte att vara deltidssjukskriven, en veckas felaktigt ”beteende” gör att du straffar ut dig ur systemen och allt hänger på ett uttag av studiemedel. Det är inte rimligt. Precis som representanten från Försäkringskassan säger i inslaget kan inte myndigheterna fatta ett annat beslut – det krävs en lagändring. Till exempel skulle problemet lösas om högskolepoängen var sjukpenninggrundande, men bara ändringen att studenter har rätt till sjukpenning på deltid när de studerar skulle räcka långt. Och vi jobbar på det.

Läs gärna det som tidigare skrivits på Studielinjen om sjukskrivning och sjukförsäkring.

Bilden har vi lånat härifrån.