Risk att otrygga studenter blir gamla föräldrar

I gårdagens Agenda lanserade socialförsäkringsminister Göran Hägglund förändringar i föräldraförsäkringen. Grundbeloppet, den summa individen får ut innan skatt per dag, kommer att höjas från 180 kronor till 225 kronor om dagen. För studentgruppen är denna höjning välkommen; dagens ersättning motsvarar knappt 4000 månaden för de studenter som inte arbetat innan studierna. En halvering av inkomsten för studenter som bli föräldrar. 

I vår rapport Fortfarande utbildning straffbart? visar vi att det inte är enkelt för studenter att klara sig på studiestödet. Att få barn minskar inte ens omkostnader och höjningen kommer att underlätta för många nyblivna föräldrar. Föräldraförsäkring är dock en komplex försäkring med både inslag av arbetsmarknads- och jämställdhetspolitik. Saco Studentråd driver kravet att studenter, precis som en arbetstagare, ska kunna få 80 % av sitt studiestöd i föräldrapenning. Det motsvarar ännu en höjning av grundbeloppet vilket vi inte är säkra på är den bästa lösningen.

Dagens socialförsäkringar för studenter ligger inom CSN och kräver att studenter tar ut studiestöd då studier inte är SGI-grundande. Detta gör att 1/3 av studentgruppen, som inte arbetat upp en SGI, sjukpenninggrundande inkomst, innan studierna, står utanför sjuk- och föräldrapenning. Enbart 2/3 av Sveriges studenter utnyttjar nämligen studiestödssystemet. Att göra studierna i sig SGI-grundande skulle lösa båda problem. Alla studenter skulle vara inkluderade och på samma sätt som för arbetstagare skulle en 80 %-lösning av inkomst kunna ordnas.

För att enbart höja grundbeloppet kan leda till att kvinnor ur andra grupper, som inte är studenter men får grundbeloppet i föräldraförsäkring, kan fastna i en kvinnofälla. Får man många barn efter varandra kan föräldrapeng läggas ihop och kvinnor bli borta från arbetsmarknaden en för lång tid. Varken bra för kvinna eller samhälle.

Att göra studier SGI-grundande skulle även skapa möjlighet för en fungerande rehabilitering av studenter. I dag ligger ansvaret mellan försäkringskassan och CSN vilket leder till att inget blir gjort. En myndighet med övergripande ansvar precis som för arbetstagare skulle kunna motverka att studenter hamnar mellan stolarna. 

Dessutom, vilket även dagens ledare i DN pratar om, finns vinster att föda barn tidigt. Unga föräldrar har som grupp lättare att bli gravida rent medicinskt och risken för komplikationer minskar. Samhället ska inte tvinga fram unga föräldrar men det är dumt att straffa de studenter som väljer föräldraskap tidigt.

Innehåll viktigare än namn

Från DN debatt 12/9

All högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Då spelar inte kursens eller programmets namn roll utan det viktiga är vilka examensmål som är formulerade. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, raljerar i dag över den högre utbildningen på DN Debatt. Genom att lyfta upp exempel på program och kurser vars namn gör att han inte tycker att de passar i högre utbildning sänker han nivån på debatten. Att dessutom föreslå att dessa borde göras om till gymnasiekurser är att ha en ännu mer förlegad syn på högre utbildnings roll i samhället.

Mats Alvesson har helt rätt i att det finns stora kvalitetsbrister i svensk högre utbildning i dag. Men de mäts bäst genom undersökningar i Sverige och inte i USA. I Högskoleverkets årliga rapport går att läsa att en genomsnittsstudent i Sverige lägger ner runt 32-39 timmar i veckan på att studera. Inte 20-25 timmar som Mats lyfter fram från USA. Helt sant är också att Sverige ligger i botten med antal undervisningstimmar per student. Medelantalet timmar med lärarledd undervisning är 12 per vecka enligt Högskoleverket. Lite om man jämför med Portugals 26 timmar men allt måste sättas i relation till universitetens pedagogiska modeller. Svenska studenter lägger mer tid på att studera självständigt än andra europeiska studenter. Medeltalet för självstudier per student är 20 timmar vilket också behövs när universiteten i större utsträckning väljer problembaserat lärande som pedagogisk metod.

Många studenter upplever dock att kvaliteten på högre utbildning försämras när den lärarledda tiden blir allt mindre, ett problem att ta på allvar och som måste lösas. Dagens system för resurstilldelning till högre utbildning har urholkat resurserna mer och mer sedan det infördes 1993. I en nyutkommen skrift från Sveriges universitetslärarförbund, SULF, visar Ann Fritzell att det krävs över en miljard kronor för att uppnå den målnivå i resurser som sattes för humaniora och samhällsvetenskap 1993. Fler lärarledda timmar kostar pengar och det går inte att omfördela pengar som inte finns. Det är dags för ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning.

Självklart ska våra lärosäten enbart erbjuda kurser med tillräckligt hög kvalitet och vetenskaplig grund som utvecklar det kritiska tänkandet. Dagens resurstilldelningssystem som ger pengar per student både för påbörjade studier samt efter avslutade studier kan bidra till att kurser som inte håller måttet uppstår. Men de ska bedömas efter examensmål och inte namn. 2010 var debatten om ”hobbykurser” i högre utbildning också aktuell. Den granskning Högskoleverket då gjorde visade dock att mertalet av dessa var högskolemässiga.

Högre utbildning ska vara till för alla. Studentgruppen är inte en homogen grupp 19-åringar, exempelvis har 20 procent av alla studenter barn. Att flytta kurser från högskola till gymnasium är enbart ett populistiskt förslag. Den vetenskapliga grunden ska vara kärnan för att en kurs eller ett program ska höra hemma i akademin. Det är också detta som ska granskas. Inte kursens namn.

Almedalsbesökare går på Studielinjen

Saco Studentråd är i Visby för Almedalsveckan. Många har kommit förbi kårhuset Rindi i Visby för att se vad Sacos förbund och Saco Studentråd gör.

Måndag-onsdag mellan kl. 11-13 står vi utanför Rindi med vårt rollspel ”Kan du balansera på Studielinjen?” där deltagare får pröva på vara student bland dagens krångliga trygghetssystem. Alla som deltar har tyckt att det är svårt att ta sig igenom dagens studielinje.

Uppsala Studentkår klarade av att balansera på Studielinjen.