Ingen sjukpenning för föräldralediga som pluggar

Det är svårt att vara student och göra rätt. För även om du gör rätt så blir det ofta fel när du behöver stöd från samhället. Väljer du att studera deltid och vara föräldraledig deltid hamnar du helt plötsligt utanför sjukförsäkringen. Det fick Camilla Larsson erfara när hon behövde vara sjukskriven efter en operation.

Det är lätt att bli tjatig när det gäller studenter och sjukförsäkringen, men det är ett system som inte fungerar. Det går inte att vara deltidssjukskriven, en veckas felaktigt ”beteende” gör att du straffar ut dig ur systemen och allt hänger på ett uttag av studiemedel. Det är inte rimligt. Precis som representanten från Försäkringskassan säger i inslaget kan inte myndigheterna fatta ett annat beslut – det krävs en lagändring. Till exempel skulle problemet lösas om högskolepoängen var sjukpenninggrundande, men bara ändringen att studenter har rätt till sjukpenning på deltid när de studerar skulle räcka långt. Och vi jobbar på det.

Läs gärna det som tidigare skrivits på Studielinjen om sjukskrivning och sjukförsäkring.

Bilden har vi lånat härifrån.

Kan Finland kan Sverige

De nordiska länderna har en vana av att låna reformer av varandra. Senast ser vi det i en så kallade autonomireformen, som sakta men säkert för makten från lärare och studenter till rektorerna på lärosätena i Sverige, Finland och Danmark. Men när det gäller att stärka studenternas ställning verkar lånemetoden inte lika intressant.

Finland ändrade sina regler kring sjukpenning för studenter så sent som förra året (PDF). Studenter som är sjuka i max två månader får behålla sitt studiestöd, förutsatt att de är sjukskrivna. Beräknas studenten vara sjuk längre än 55 dagar rekommenderas de att ansöka om sjukpenning. De får då en nivå som motsvarar studiemedlet. Det spännande händer efter 55 dagars sjukdom. Istället för att studenter då blir utan sjukpenning, får sänkt sjukpenning eller liknande, får de HÖGRE ersättning. Även studenter som varken har arbetat eller tar studiemedel, som inte får ersättning de första 55 dagarna, får den högre ersättningen om de är sjuka i fler än 55 dagar. Förutsättningen för att få sjukpenning är självklart en av läkare fastställd arbetsoförmåga med påföljande sjukskrivning.

Finlands lösning är spännande ur flera synvinklar. Dels har de arbetsinkomster ELLER studiestöd som grund för sjukpenning för studenter. Dels har de ett system som verkligen tar hänsyn till de svåra situationer som långtidssjuka kan hamna i, oavsett om de tar studiemedel eller inte.

Sveriges sjukförsäkrings- och studiemedelssystem skiljer från det finska. Poängen med att snegla på våra grannar i öster är dock inte att vi ska ha ett system som är likadant. Men de finska politikerna har insett att studenter också blir sjuka, både lång och kort tid. De har även insett att studenter har en heltidssysselsättning som gör att de måste kvalificera sig till försäkringarna på egna villkor. Till sist, och viktigast, har de finska politikerna förstått att studenter faktiskt är skyddsvärda. Att trygga studenter studerar bättre och därmed har en större möjlighet att ta sig igenom sina studier.

En välfungerande sjukförsäkring för studenter kombinerat med en ordentlig rehabilitering borgar för att studenter som blir sjuka båda kan och vill komma tillbaka till studierna. För kan Finland kan Sverige. Gunnar Axén, Thomas Eneroth och övriga ledamöter i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen får väldigt gärna låna lite av den finska reformen.

En sjukförsäkring att lita på

Kristdemokraterna har släppt rapporten En sjukförsäkring att lita på, med förslag på en förbättring av sjukförsäkringsreformen. Självklart handlar rapporten om sjukförsäkringen för arbetstagare och inte studenter, men ändå verkar förvånansvärt många problem för sjukskrivna arbetstagare sammanfalla med problemen för sjukskrivna studenter.

Enligt Kristdemokraterna kan redan sjukskrivna bli helt utan ersättning när de flyttas från ett system till ett annat, och saknar SGI. Det är precis det som händer för studenter när de går från att ha varit sjukskrivna med studiemedel, när vårtermin går över i sommaruppehåll. Fast mellan studiemedelssystemet och ett sjukförsäkringssystem som bygger på inkomster från arbete blir studenter utan sjukersättning om de är sjukskrivna under sommaren. Kvar finns då ekonomiskt bistånd eller snälla släktingar. Det finns olika förslag som kan tänkas lösa problemet. Ett är att studenter har rätt till ersättning i nivå med studiemedlet under samma tidsperioder och förutsättningar som för sjukskrivna arbetstagare. Incitamenten för att återgå till studier kan dock minskas med en sjukförsäkring i samma storlek som studiemedlet, varför en lösning med att hela studiemedlet blir sjukpenninggrundande inkomst (SGI), och sjukskrivning sker på samma villkor som för arbetstagare kanske kan vara mer relevant.

Rapporten pekar även på svårigheterna att komma tillbaka till arbete efter lång sjukfrånvaro. Samma svårighet har studenter som har varit sjukskrivna länge. Men de har ingen Arbetsförmedling som kan hjälpa dem tillbaka. De kan inte heller återgå till studier stegvis, eftersom det inte är möjligt att vara deltidssjukskriven som student.

Kristdemokraterna resonerar även kring hur utvecklandet av bedömningen av arbetsförmåga ska ske. Saco Studentråd vill här slå ett slag för att även bedömning av studieförmåga ges ordentliga metoder. Alla läkare bör veta hur de bedömer en students eventuella studieoförmåga. Det bör även finnas tydliga kontaktvägar till lärosäten som hjälp i bedömningen för att läkare ska kunna få en bild av vad som krävs av just den studenten. Lärosätena bör även få en tydlig roll i studentens återgång till studier, då studenter inte har någon arbetsgivare som kan ta det ansvaret.

Det finns mycket kvar att göra för att studenter ska kunna vara sjuka utan att behöva oroa sig för att inkomsten är hotad eller att de inte ska få hjälp att återgå i studier. Saco Studentråd hoppas att vi, med hjälp av Studielinjen, kan vara bidra till lösningen.