Sjukpenninggrundande inkomst för studenter – så funkar det

Sjukdom är alltid ovälkommet. Som student är det extra ovälkommet eftersom reglerna är krångliga, informationen stundtals bristfällig och kunskapen hos vård och myndigheter många gånger obefintlig. När snårskogen väl har trängts igenom kan du som student stå utan ersättning. För att förenkla för studenter ger Saco Studentråd här er Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för studenter – så funkar det.

Studietids-SGI
För studenter som inte arbetade innan de började studera, men som har ett extraarbete under studietiden, gäller samma regler för rätt till sjukpenning som för övriga försäkrade. För att ha rätt till sjukpenning måste man ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

För att få en så kallad studietids-SGI fastställd måste studenten ha en inkomst som är stadigvarande och årligen återkommande, siffror för vilka nivåer arbetet måste ligga på finns på Försäkringskassans hemsida. En student som arbetar så att denne har en så hög inkomst att den är sjukpenninggrundande, kan alltså få kompensation från sjukförsäkringen när hon eller han inte längre kan arbeta på grund av sjukdom. För den som får sjukpenning enligt sin studietids-SGI betalas sjukpenningen bara ut för de dagar som den studerande skulle ha förvärvsarbetat om hon eller han inte blivit sjuk. Det innebär till exempel att en studerande som har en studietids-SGI som är grundad på enbart sommararbete inte kan få sjukpenning under terminstid.

Om personen är anställd är det i regel arbetsgivaren som under dag två till 14 betalar sjuklön, då första sjukdagen är en karensdag, det vill säga en dag helt utan ersättning. Efter de två sjuklöneveckorna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning. Sjukpenningen är ca 79 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delat med 365. Sjukpenningen betalas alltså ut med samma belopp varje dag oavsett hur mycket man skulle ha arbetat just den dagen.

Vilande SGI
De studenter som arbetade innan studierna i en sådan utsträckning att de hade rätt till en sjukpenninggrundande inkomst (SGI), kan ha sin SGI vilande under studietiden. Förutsättningen är att studierna finansieras med studiemedel, eller att studenten är tjänstledig och studerar inom sitt eget yrkesområde. Vilande SGI  innebär att SGI och eventuell årsarbetstid hålls vilande under studietiden för att sedan kunna aktiveras när studierna är avslutade. Det krävs alltså att studierna avbryts helt för att studenten ska kunna få sjukpenning beräknad på de inkomster den hade innan studierna påbörjades.

Sjukskrivning med studiemedel
För den som inte arbetar vid sidan av studierna finns en sjukförsäkring kopplad till studiemedelssystemet. Om studenten är sjuk i mer än 30 dagar avskrivs studiemedlet för alla de dagar studenten är sjuk, studiemedlet omvandlas till ersättning för sjukdom och studentens poängkrav gentemot CSN sänks med antalet veckor som studenten är sjukskriven.

Karenstiden är i det här fallet alltså hela 30 dagar. Försäkringen gäller endast vid hel sjukskrivning. Denna sjukförsäkring kan gälla över flera terminer, förutsatt att du varit sjukskriven under den föregående terminen eller under sommaren. Däremot kan studenten stå utan ersättning om denne inte har sökt kurser terminen efter och då även ansökt om studiemedel. Det gör att de allra flesta studenter som blir sjukskrivna över sommaren står helt utan ersättning.

Den tid som du har rätt till studiemedel under sjukdom räknas inte in i det totala antalet veckor som du haft studiemedel och inte heller i antalet veckor vid kommande prövningar av dina studieresultat.

För studenter finns inga avtal om särskilt subventionerad sjukvård utan det är vanliga taxor som gäller. För läkarbesök finns ett högkostnadsskydd där du under en 12-månadersperiod får ett frikort, efter att du har betalat sammanlagt 900 kr som gäller under de resterande månaderna på denna period. För läkemedel gäller att receptbelagd medicin har ett tak på 1800 kr under ett år. Möjlighet finns till att göra delbetalningar under förutsättning att du inte har några betalningsanmärkningar.

Gör så här
Är olyckan framme och du blir sjuk som student är ska du ringa Försäkringskassan. Det är viktigt av två anledningar. Om du är sjuk i mer än 30 dagar och behöver bli sjukskriven och får studiemedlet omvandlat till sjukersättning, ska du ha meddelat Försäkringskassan om sjukdomen redan dag 1. Gör du inte det riskerar du att stå utan ersättning. Om du är sjuk i till exempel 25 dagar har du inte möjlighet att få studiemedlet omvandlat. Om du däremot  har anmält sjukdomen till Försäkringskassan, kan slippa poängkrav från CSN motsvarade tiden du varit sjuk.

Mer information hittar du på Försäkringskassans hemsida och CSN:s hemsida. Även Studenthälsan, som finns på alla studieorter, kan hjälpa dig i socialförsäkringsdjungeln.

Kan Finland kan Sverige

De nordiska länderna har en vana av att låna reformer av varandra. Senast ser vi det i en så kallade autonomireformen, som sakta men säkert för makten från lärare och studenter till rektorerna på lärosätena i Sverige, Finland och Danmark. Men när det gäller att stärka studenternas ställning verkar lånemetoden inte lika intressant.

Finland ändrade sina regler kring sjukpenning för studenter så sent som förra året (PDF). Studenter som är sjuka i max två månader får behålla sitt studiestöd, förutsatt att de är sjukskrivna. Beräknas studenten vara sjuk längre än 55 dagar rekommenderas de att ansöka om sjukpenning. De får då en nivå som motsvarar studiemedlet. Det spännande händer efter 55 dagars sjukdom. Istället för att studenter då blir utan sjukpenning, får sänkt sjukpenning eller liknande, får de HÖGRE ersättning. Även studenter som varken har arbetat eller tar studiemedel, som inte får ersättning de första 55 dagarna, får den högre ersättningen om de är sjuka i fler än 55 dagar. Förutsättningen för att få sjukpenning är självklart en av läkare fastställd arbetsoförmåga med påföljande sjukskrivning.

Finlands lösning är spännande ur flera synvinklar. Dels har de arbetsinkomster ELLER studiestöd som grund för sjukpenning för studenter. Dels har de ett system som verkligen tar hänsyn till de svåra situationer som långtidssjuka kan hamna i, oavsett om de tar studiemedel eller inte.

Sveriges sjukförsäkrings- och studiemedelssystem skiljer från det finska. Poängen med att snegla på våra grannar i öster är dock inte att vi ska ha ett system som är likadant. Men de finska politikerna har insett att studenter också blir sjuka, både lång och kort tid. De har även insett att studenter har en heltidssysselsättning som gör att de måste kvalificera sig till försäkringarna på egna villkor. Till sist, och viktigast, har de finska politikerna förstått att studenter faktiskt är skyddsvärda. Att trygga studenter studerar bättre och därmed har en större möjlighet att ta sig igenom sina studier.

En välfungerande sjukförsäkring för studenter kombinerat med en ordentlig rehabilitering borgar för att studenter som blir sjuka båda kan och vill komma tillbaka till studierna. För kan Finland kan Sverige. Gunnar Axén, Thomas Eneroth och övriga ledamöter i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen får väldigt gärna låna lite av den finska reformen.

En sjukförsäkring att lita på

Kristdemokraterna har släppt rapporten En sjukförsäkring att lita på, med förslag på en förbättring av sjukförsäkringsreformen. Självklart handlar rapporten om sjukförsäkringen för arbetstagare och inte studenter, men ändå verkar förvånansvärt många problem för sjukskrivna arbetstagare sammanfalla med problemen för sjukskrivna studenter.

Enligt Kristdemokraterna kan redan sjukskrivna bli helt utan ersättning när de flyttas från ett system till ett annat, och saknar SGI. Det är precis det som händer för studenter när de går från att ha varit sjukskrivna med studiemedel, när vårtermin går över i sommaruppehåll. Fast mellan studiemedelssystemet och ett sjukförsäkringssystem som bygger på inkomster från arbete blir studenter utan sjukersättning om de är sjukskrivna under sommaren. Kvar finns då ekonomiskt bistånd eller snälla släktingar. Det finns olika förslag som kan tänkas lösa problemet. Ett är att studenter har rätt till ersättning i nivå med studiemedlet under samma tidsperioder och förutsättningar som för sjukskrivna arbetstagare. Incitamenten för att återgå till studier kan dock minskas med en sjukförsäkring i samma storlek som studiemedlet, varför en lösning med att hela studiemedlet blir sjukpenninggrundande inkomst (SGI), och sjukskrivning sker på samma villkor som för arbetstagare kanske kan vara mer relevant.

Rapporten pekar även på svårigheterna att komma tillbaka till arbete efter lång sjukfrånvaro. Samma svårighet har studenter som har varit sjukskrivna länge. Men de har ingen Arbetsförmedling som kan hjälpa dem tillbaka. De kan inte heller återgå till studier stegvis, eftersom det inte är möjligt att vara deltidssjukskriven som student.

Kristdemokraterna resonerar även kring hur utvecklandet av bedömningen av arbetsförmåga ska ske. Saco Studentråd vill här slå ett slag för att även bedömning av studieförmåga ges ordentliga metoder. Alla läkare bör veta hur de bedömer en students eventuella studieoförmåga. Det bör även finnas tydliga kontaktvägar till lärosäten som hjälp i bedömningen för att läkare ska kunna få en bild av vad som krävs av just den studenten. Lärosätena bör även få en tydlig roll i studentens återgång till studier, då studenter inte har någon arbetsgivare som kan ta det ansvaret.

Det finns mycket kvar att göra för att studenter ska kunna vara sjuka utan att behöva oroa sig för att inkomsten är hotad eller att de inte ska få hjälp att återgå i studier. Saco Studentråd hoppas att vi, med hjälp av Studielinjen, kan vara bidra till lösningen.